2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
Emacs anv<EFBFBD>ndarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
2002-09-05 02:42:15 +00:00
|
|
|
|
Emacs-kommandon inneb<EFBFBD>r ofta anv<EFBFBD>ndning av kontrolltangenten (vanligen
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
m<EFBFBD>rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p<EFBFBD> vissa tangentbord m<EFBFBD>rkt
|
2002-09-05 02:42:15 +00:00
|
|
|
|
ALT eller EDIT). Vi anv<EFBFBD>nder h<EFBFBD>r f<EFBFBD>ljande f<EFBFBD>rkortningar:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-<chr> h<EFBFBD>ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
|
|
|
|
|
<chr>. C-f betyder: h<EFBFBD>ll ner kontrolltangenten och tryck f.
|
|
|
|
|
M-<chr> h<EFBFBD>ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
|
|
|
|
|
META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl<EFBFBD>pper
|
|
|
|
|
den och trycker sedan <chr>.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Viktigt: F<EFBFBD>r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv<EFBFBD> tecken).
|
|
|
|
|
Tecknen ">>" i v<EFBFBD>nstermarginalen anger att du kan prova ett
|
|
|
|
|
kommando. Till exempel:
|
2002-04-10 20:07:26 +00:00
|
|
|
|
<<Tomma rader s<EFBFBD>tts in runt n<EFBFBD>sta rad n<EFBFBD>r help-with-tutorial aktiveras>>
|
|
|
|
|
[Tomma rader av pedagogiska sk<EFBFBD>l. Texten forts<EFBFBD>tter nedanf<EFBFBD>r.]
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
>> Tryck C-v (View next screen) f<EFBFBD>r att hoppa till n<EFBFBD>sta sk<EFBFBD>rmbild.
|
2002-09-05 02:42:15 +00:00
|
|
|
|
Prova nu. H<EFBFBD>ll ned kontrolltangenten och tryck v. G<EFBFBD>r s<EFBFBD> i
|
|
|
|
|
forts<EFBFBD>ttningen n<EFBFBD>r du <EFBFBD>r f<EFBFBD>rdig med en sk<EFBFBD>rmbild.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Notera att det <EFBFBD>r ett <EFBFBD>verlapp p<EFBFBD> tv<EFBFBD> rader n<EFBFBD>r du byter fr<EFBFBD>n
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbild till sk<EFBFBD>rmbild. Detta <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att beh<EFBFBD>lla sammanhanget n<EFBFBD>r du
|
|
|
|
|
bl<EFBFBD>ddrar fram<EFBFBD>t i filen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det f<EFBFBD>rsta du beh<EFBFBD>ver veta <EFBFBD>r hur du man<EFBFBD>vrerar fr<EFBFBD>n plats till plats
|
|
|
|
|
i texten. Du har redan l<EFBFBD>rt dig hur du flyttar en sk<EFBFBD>rmbild fram<EFBFBD>t,
|
|
|
|
|
med C-v. F<EFBFBD>r att flytta dig en sk<EFBFBD>rmbild bak<EFBFBD>t trycker du M-v. (H<EFBFBD>ll
|
|
|
|
|
ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
|
|
|
|
|
META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova att trycka M-v och C-v n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* SAMMANFATTNING
|
|
|
|
|
----------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F<EFBFBD>ljande kommandon <EFBFBD>r bra f<EFBFBD>r att se hela sk<EFBFBD>rmbilder:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-v Flytta en sk<EFBFBD>rmbild fram<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
M-v Flytta en sk<EFBFBD>rmbild bak<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
C-l Rita om sk<EFBFBD>rmen och placera texten d<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
mitt p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmbilden. (Det <EFBFBD>r KONTROLL-L, inte
|
|
|
|
|
KONTROLL-1.)
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Leta reda p<EFBFBD> mark<EFBFBD>ren och se vad som st<EFBFBD>r d<EFBFBD>r. Tryck sedan C-l.
|
|
|
|
|
Hitta mark<EFBFBD>ren igen och notera att det <EFBFBD>r samma text som st<EFBFBD>r kring
|
|
|
|
|
mark<EFBFBD>ren nu.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Du kan ocks<EFBFBD> anv<EFBFBD>nda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
|
|
|
|
|
har dem, f<EFBFBD>r att flytta en hel sk<EFBFBD>rmbild <EFBFBD>t g<EFBFBD>ngen, men du redigerar
|
|
|
|
|
effektivare om du anv<EFBFBD>nder C-v och M-v.
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* GRUNDL<EFBFBD>GGANDE MARK<EFBFBD>RR<EFBFBD>RELSER
|
|
|
|
|
------------------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Att flytta sig fr<EFBFBD>n sk<EFBFBD>rmbild till sk<EFBFBD>rmbild kan vara bra, men hur
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rflyttar man sig till en speciell plats p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen?
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Det finns flera s<EFBFBD>tt att g<EFBFBD>ra detta. Du kan anv<EFBFBD>nda piltangenterna,
|
|
|
|
|
men det <EFBFBD>r mer effektivt att ha h<EFBFBD>nderna i standardl<EFBFBD>get och anv<EFBFBD>nda
|
|
|
|
|
kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken <EFBFBD>r likv<EFBFBD>rdiga med de
|
|
|
|
|
fyra piltangenterna. S<EFBFBD> h<EFBFBD>r:
|
2003-02-04 14:56:31 +00:00
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
F<EFBFBD>reg<EFBFBD>ende rad, C-p
|
|
|
|
|
:
|
|
|
|
|
:
|
|
|
|
|
Bak<EFBFBD>t, C-b .... Nuvarande mark<EFBFBD>rposition .... Fram<EFBFBD>t, C-f
|
|
|
|
|
:
|
|
|
|
|
:
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>sta rad, C-n
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv<EFBFBD>nda C-n
|
|
|
|
|
och C-p. Anv<EFBFBD>nd sedan C-l f<EFBFBD>r att centrera diagrammet p<EFBFBD>
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Detta <EFBFBD>r enklare att komma ih<EFBFBD>g om du t<EFBFBD>nker p<EFBFBD> dessa f<EFBFBD>rkortningar: P
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r f<EFBFBD>reg<EFBFBD>ende (previous), N f<EFBFBD>r n<EFBFBD>sta (next), B f<EFBFBD>r bak<EFBFBD>t (backward)
|
|
|
|
|
och F f<EFBFBD>r fram<EFBFBD>t (forward). Dessa <EFBFBD>r de grundl<EFBFBD>ggande kommandona f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
att flytta mark<EFBFBD>ren och du kommer att anv<EFBFBD>nda dem hela tiden.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> G<EFBFBD>r n<EFBFBD>gra C-n s<EFBFBD> att du kommer ned till den h<EFBFBD>r raden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta dig in i raden med hj<EFBFBD>lp av n<EFBFBD>gra C-f och sedan upp<EFBFBD>t
|
|
|
|
|
med n<EFBFBD>gra C-p. L<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till vad C-p g<EFBFBD>r n<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r mitt
|
|
|
|
|
p<EFBFBD> en rad.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Textrader <EFBFBD>r <EFBFBD>tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
|
|
|
|
|
avslutas ocks<EFBFBD> vanligtvis med ett radslut men Emacs kr<EFBFBD>ver inte att
|
|
|
|
|
den g<EFBFBD>r det.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova med C-b i b<EFBFBD>rjan av en rad. Detta g<EFBFBD>r att mark<EFBFBD>ren
|
|
|
|
|
flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att den
|
|
|
|
|
flyttar mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>ver radslutstecknet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-f flyttar ocks<EFBFBD> <EFBFBD>ver radslut, precis som C-b.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> G<EFBFBD>r n<EFBFBD>gra fler C-b s<EFBFBD> att du f<EFBFBD>r en k<EFBFBD>nsla f<EFBFBD>r var mark<EFBFBD>ren
|
|
|
|
|
<EFBFBD>r. Tryck sedan n<EFBFBD>gra C-f tills du kommer till slutet av
|
|
|
|
|
raden. Tryck ytterligare en C-f s<EFBFBD> att du flyttar mark<EFBFBD>ren till
|
|
|
|
|
n<EFBFBD>sta rad.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du flyttar mark<EFBFBD>ren f<EFBFBD>rbi toppen eller botten av sk<EFBFBD>rmbilden
|
|
|
|
|
kommer texten utanf<EFBFBD>r sk<EFBFBD>rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
|
|
|
|
|
och g<EFBFBD>r det m<EFBFBD>jligt f<EFBFBD>r Emacs att flytta mark<EFBFBD>ren utan att den
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rsvinner ut ur sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova att flytta mark<EFBFBD>ren f<EFBFBD>rbi sk<EFBFBD>rmbildens nederkant med hj<EFBFBD>lp av
|
|
|
|
|
C-n och se vad som h<EFBFBD>nder.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om det g<EFBFBD>r f<EFBFBD>r sakta att flytta mark<EFBFBD>ren ett tecken i taget kan du
|
|
|
|
|
flytta den ett ord. M-f flyttar mark<EFBFBD>ren ett ord fram<EFBFBD>t och M-b
|
|
|
|
|
flyttar den ett ord bak<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova n<EFBFBD>gra M-f och M-b.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark<EFBFBD>ren till
|
|
|
|
|
slutet av ordet. Om du st<EFBFBD>r mitt emellan tv<EFBFBD> ord kommer M-f att flytta
|
|
|
|
|
mark<EFBFBD>ren till slutet av n<EFBFBD>sta ord. M-b fungerar p<EFBFBD> samma s<EFBFBD>tt men i
|
|
|
|
|
motsatt riktning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Tryck M-f och M-b n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger och skifta mark<EFBFBD>rposition med n<EFBFBD>gra
|
|
|
|
|
C-f och C-b s<EFBFBD> att du ser hur M-f och M-b uppf<EFBFBD>r sig vid olika
|
|
|
|
|
placeringar av mark<EFBFBD>ren b<EFBFBD>de i och mellan ord.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till likheten mellan C-f och C-b <EFBFBD> ena sidan och M-f och
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
M-b <EFBFBD> den andra. Ofta anv<EFBFBD>nds META-kommandon till spr<EFBFBD>krelaterade
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv<EFBFBD>nds
|
|
|
|
|
till grundl<EFBFBD>ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
|
|
|
|
|
(bokst<EFBFBD>ver, rader, etc.).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna likhet finns ocks<EFBFBD> mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
|
|
|
|
|
mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
|
|
|
|
|
och M-e flyttar den till b<EFBFBD>rjan respektive slutet av ett stycke.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova n<EFBFBD>gra C-a och sedan n<EFBFBD>gra C-e.
|
|
|
|
|
Prova ocks<EFBFBD> n<EFBFBD>gra M-a och sedan n<EFBFBD>gra M-e.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Se hur efterf<EFBFBD>ljande C-a efter varandra inte g<EFBFBD>r n<EFBFBD>got, medan flera
|
|
|
|
|
M-a forts<EFBFBD>tter att flytta mark<EFBFBD>ren till n<EFBFBD>sta stycke. <EFBFBD>ven om detta
|
|
|
|
|
inte verkar sj<EFBFBD>lvklart <EFBFBD>r det ganska naturligt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Platsen d<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r i texten kallas ocks<EFBFBD> f<EFBFBD>r "arbetspunkt"
|
|
|
|
|
(point). Eller omskrivet: Mark<EFBFBD>ren visar p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen var arbetspunkten
|
|
|
|
|
<EFBFBD>r i texten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H<EFBFBD>r <EFBFBD>r en kort sammanfattning av de enklaste mark<EFBFBD>rf<EFBFBD>rflyttnings-
|
|
|
|
|
kommandona, inklusive ord- och styckesf<EFBFBD>rflyttningskommandon:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-f Flytta mark<EFBFBD>ren ett steg fram<EFBFBD>t
|
|
|
|
|
C-b Flytta mark<EFBFBD>ren ett steg bak<EFBFBD>t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
M-f Flytta mark<EFBFBD>ren ett ord fram<EFBFBD>t
|
|
|
|
|
M-b Flytta mark<EFBFBD>ren ett ord bak<EFBFBD>t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-n Flytta mark<EFBFBD>ren till n<EFBFBD>sta rad
|
|
|
|
|
C-p Flytta mark<EFBFBD>ren till f<EFBFBD>reg<EFBFBD>ende rad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-a Flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av raden
|
|
|
|
|
C-e Flytta mark<EFBFBD>ren till slutet av raden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
M-a Flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av meningen
|
|
|
|
|
M-e Flytta mark<EFBFBD>ren till slutet av meningen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova alla dessa kommandon n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger f<EFBFBD>r tr<EFBFBD>nings skull.
|
|
|
|
|
Dessa <EFBFBD>r de kommandon som anv<EFBFBD>nds mest.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Tv<EFBFBD> andra viktiga mark<EFBFBD>rr<EFBFBD>relsekommandon <EFBFBD>r M-< (META mindre-<EFBFBD>n), som
|
|
|
|
|
flyttar mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av texten, och M-> (META st<EFBFBD>rre-<EFBFBD>n), som
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
flyttar den till slutet av texten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P<EFBFBD> en del tangentbord <EFBFBD>r "<" placerad <EFBFBD>ver komma, s<EFBFBD> att man m<EFBFBD>ste
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nda skift f<EFBFBD>r att f<EFBFBD> fram den. P<EFBFBD> dessa tangentbord m<EFBFBD>ste man
|
|
|
|
|
ocks<EFBFBD> anv<EFBFBD>nda skift f<EFBFBD>r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
|
|
|
|
|
bli M-komma.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova M-< nu f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av v<EFBFBD>gledningen.
|
|
|
|
|
Anv<EFBFBD>nd sedan C-v f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren tillbaka hit igen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova ocks<EFBFBD> M-> f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren till slutet av v<EFBFBD>gledningen.
|
|
|
|
|
Anv<EFBFBD>nd sedan M-v f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren tillbaka hit igen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan ocks<EFBFBD> flytta mark<EFBFBD>ren med hj<EFBFBD>lp av piltangenterna, om
|
|
|
|
|
terminalen har piltangenter. Vi f<EFBFBD>resl<EFBFBD>r att du l<EFBFBD>r dig C-b, C-f, C-n
|
|
|
|
|
och C-p av tre sk<EFBFBD>l. F<EFBFBD>r det f<EFBFBD>rsta kommer de att fungera p<EFBFBD> alla
|
|
|
|
|
slags terminaler. F<EFBFBD>r det andra kommer du att finna, n<EFBFBD>r du har f<EFBFBD>tt
|
|
|
|
|
lite tr<EFBFBD>ning i att anv<EFBFBD>nda Emacs, att det g<EFBFBD>r mycket snabbare att
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nda kontrollfunktionerna <EFBFBD>n piltangenterna (f<EFBFBD>r att du undviker
|
|
|
|
|
att <EFBFBD>ndra fingers<EFBFBD>ttningen). Den tredje anledningen <EFBFBD>r att n<EFBFBD>r man har
|
|
|
|
|
l<EFBFBD>rt sig att anv<EFBFBD>nda kontrolltangenten blir det l<EFBFBD>ttare att l<EFBFBD>ra sig
|
|
|
|
|
de mer avancerade kontrollfunktionerna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f<EFBFBD>r de
|
|
|
|
|
flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
|
|
|
|
|
argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
|
|
|
|
|
skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
|
|
|
|
|
s<EFBFBD> finns det ett annat alternativ f<EFBFBD>r att ge numeriska argument: skriv
|
|
|
|
|
talet medan du h<EFBFBD>ller ned META-tangenten. Vi f<EFBFBD>resl<EFBFBD>r att du anv<EFBFBD>nder
|
|
|
|
|
C-u f<EFBFBD>r det fungerar p<EFBFBD> alla slags terminaler. Det numeriska
|
|
|
|
|
argumentet kallas ocks<EFBFBD> f<EFBFBD>r "prefixargument" eftersom det skrivs f<EFBFBD>re
|
|
|
|
|
kommandot.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>tta steg fram<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s<EFBFBD> att du
|
|
|
|
|
kommer s<EFBFBD> n<EFBFBD>ra den h<EFBFBD>r raden som m<EFBFBD>jligt med ett enda kommando.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
De flesta kommandon anv<EFBFBD>nder det numeriska argumentet f<EFBFBD>r ett
|
|
|
|
|
repeterat utf<EFBFBD>rande men det finns kommandon som anv<EFBFBD>nder det
|
|
|
|
|
annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l<EFBFBD>rt dig hittills,
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
|
|
|
|
|
dess v<EFBFBD>rde, g<EFBFBD>r kommandot n<EFBFBD>got annat.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
|
|
|
|
|
till ett av dessa kommandon kommer sk<EFBFBD>rmbilden flytta sig upp eller
|
|
|
|
|
ned s<EFBFBD> m<EFBFBD>nga rader som argumentet anger, ist<EFBFBD>llet f<EFBFBD>r s<EFBFBD> m<EFBFBD>nga
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk<EFBFBD>rmbilden 8 rader
|
|
|
|
|
upp<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova C-u 8 C-v nu.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta borde ha flyttat sk<EFBFBD>rmbilden 8 rader upp<EFBFBD>t. Om du <EFBFBD>nskar flytta
|
|
|
|
|
tillbaka igen <EFBFBD>r det bara att ge samma argument till M-v.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Om du anv<EFBFBD>nder Emacs under ett f<EFBFBD>nstersystem, som X11 eller
|
|
|
|
|
MS-Windows, finns det troligen ett rektangul<EFBFBD>rt omr<EFBFBD>de p<EFBFBD> v<EFBFBD>nster sida
|
|
|
|
|
av Emacs-f<EFBFBD>nstret, en s<EFBFBD> kallad rullningslist. Genom att klicka i den
|
|
|
|
|
med musen kan du rulla texten.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr<EFBFBD>det
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
p<EFBFBD> rullningslisten. Detta b<EFBFBD>r flytta sk<EFBFBD>rmbilden till en plats i
|
|
|
|
|
texten beroende p<EFBFBD> var i rullningslisten du trycker.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova att flytta musen upp och ner medan du h<EFBFBD>ller ner den
|
|
|
|
|
mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
|
|
|
|
|
p<EFBFBD> hur du f<EFBFBD>r musen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* OM EMACS H<EFBFBD>NGER
|
|
|
|
|
-----------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om Emacs slutar att reagera p<EFBFBD> kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
|
|
|
|
|
att trycka C-g. Du kan ocks<EFBFBD> anv<EFBFBD>nda C-g f<EFBFBD>r att stoppa ett kommando
|
|
|
|
|
som tar f<EFBFBD>r l<EFBFBD>ng tid att utf<EFBFBD>ra.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r ocks<EFBFBD> m<EFBFBD>jligt att anv<EFBFBD>nda C-g f<EFBFBD>r att avbryta ett numeriskt
|
|
|
|
|
argument eller b<EFBFBD>rjan p<EFBFBD> ett kommando som du inte <EFBFBD>nskar att utf<EFBFBD>ra.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-u 100 f<EFBFBD>r att ge ett numeriskt argument p<EFBFBD> 100 och tryck
|
|
|
|
|
C-g. Tryck nu C-f. Mark<EFBFBD>ren skall nu flytta sig bara ett steg, f<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
du avbr<EFBFBD>t argumentet med C-g.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du av misstag sl<EFBFBD>r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* SP<EFBFBD>RRADE KOMMANDON
|
|
|
|
|
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En del Emacs-kommandon <EFBFBD>r "sp<EFBFBD>rrade" s<EFBFBD> att nyb<EFBFBD>rjare inte skall
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nda dem av misstag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du provar ett av dessa sp<EFBFBD>rrade kommandon kommer Emacs ge ett
|
|
|
|
|
meddelande som ber<EFBFBD>ttar vilket kommando det <EFBFBD>r och kommer att fr<EFBFBD>ga om
|
|
|
|
|
du verkligen vill forts<EFBFBD>tta och utf<EFBFBD>ra detta kommando.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du verkligen <EFBFBD>nskar att utf<EFBFBD>ra kommandot trycker du mellanslag som
|
|
|
|
|
svar p<EFBFBD> fr<EFBFBD>gan. Normalt, om du inte <EFBFBD>nskar att utf<EFBFBD>ra detta kommando,
|
|
|
|
|
svarar du "n" p<EFBFBD> fr<EFBFBD>gan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x C-l (som <EFBFBD>r ett sp<EFBFBD>rrat kommando).
|
|
|
|
|
Skriv n som svar p<EFBFBD> fr<EFBFBD>gan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* F<EFBFBD>NSTER
|
|
|
|
|
---------
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Emacs kan ha flera f<EFBFBD>nster och varje f<EFBFBD>nster kan visa sin egen text.
|
|
|
|
|
Vi kommer f<EFBFBD>rklara senare hur man anv<EFBFBD>nder flera f<EFBFBD>nster. H<EFBFBD>r skall vi
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rklara hur man blir av med extra f<EFBFBD>nster f<EFBFBD>r att komma tillbaka till
|
|
|
|
|
det grundl<EFBFBD>ggande l<EFBFBD>get med endast ett f<EFBFBD>nster. Det <EFBFBD>r enkelt:
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x 1 Ett f<EFBFBD>nster (dvs. ta bort alla andra f<EFBFBD>nster).
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r KONTROLL-x f<EFBFBD>ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f<EFBFBD>nstret d<EFBFBD>r
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r s<EFBFBD> att det fyller hela sk<EFBFBD>rmbilden. Alla andra f<EFBFBD>nster
|
|
|
|
|
tas bort.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till den h<EFBFBD>r raden och tryck C-u 0 C-l.
|
|
|
|
|
>> Tryck C-h k C-f.
|
|
|
|
|
Se hur det h<EFBFBD>r f<EFBFBD>nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr<EFBFBD>der
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att visa dokumentationen f<EFBFBD>r C-f-kommandot.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Sl<EFBFBD> C-x 1 och se hur dokumentationsf<EFBFBD>nstret nu f<EFBFBD>rsvinner.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommandot skiljer sig lite fr<EFBFBD>n andra kommandon du har l<EFBFBD>rt dig
|
|
|
|
|
eftersom det best<EFBFBD>r av tv<EFBFBD> tecken. Det startar med tecknet
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
KONTROLL-x. Det <EFBFBD>r faktisk m<EFBFBD>nga kommandon som startar med KONTROLL-x
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
och m<EFBFBD>nga av dem har med filer, sk<EFBFBD>rmbilder och liknande saker att
|
|
|
|
|
g<EFBFBD>ra. Dessa kommandon <EFBFBD>r tv<EFBFBD>, tre eller fyra tecken l<EFBFBD>nga.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
|
|
|
|
|
-------------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du <EFBFBD>nskar att s<EFBFBD>tta in text <EFBFBD>r det bara att skriva in
|
|
|
|
|
texten. Tecken som du kan se, s<EFBFBD> som A, 7, *, etc. tolkas som text och
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>tta in en
|
|
|
|
|
radbrytning.
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
<Delback> <EFBFBD>r en tangent p<EFBFBD> tangentbordet -- samma som du normalt
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nder utanf<EFBFBD>r Emacs f<EFBFBD>r att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r vanligen en stor tangent n<EFBFBD>gra rader ovanf<EFBFBD>r retur-tangenten,
|
|
|
|
|
och den <EFBFBD>r vanligtvis m<EFBFBD>rkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Om den stora tangenten <EFBFBD>r m<EFBFBD>rkt med "Backspace" s<EFBFBD> <EFBFBD>r det den du
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nder f<EFBFBD>r <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som <EFBFBD>r m<EFBFBD>rkt
|
|
|
|
|
med "Delete" men det <EFBFBD>r inte <Delback>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Generellt raderar <Delback> tecknet precis f<EFBFBD>re den aktuella
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
mark<EFBFBD>rspositionen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> G<EFBFBD>r detta nu: Skriv in n<EFBFBD>gra tecken och ta bort dem genom att
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nda <Delback>. Var inte r<EFBFBD>dd f<EFBFBD>r att skriva i den h<EFBFBD>r filen,
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
du kommer inte att kunna f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndra originalet till v<EFBFBD>gledningen.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Detta <EFBFBD>r bara en lokal kopia.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r en rad blir f<EFBFBD>r l<EFBFBD>ng f<EFBFBD>r att rymmas p<EFBFBD> en sk<EFBFBD>rmbredd s<EFBFBD> forts<EFBFBD>tter
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
den p<EFBFBD> raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k<>r under ett
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstersystem, en liten b<EFBFBD>jd pil) i slutet av h<EFBFBD>germarginalen
|
|
|
|
|
indikerar att raden forts<EFBFBD>tter.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv in lite text s<EFBFBD> att du kommer till slutet av raden och
|
|
|
|
|
forts<EFBFBD>tt att skriva lite till. Du kommer d<EFBFBD> att se hur
|
|
|
|
|
forts<EFBFBD>ttningstecknet ser ut.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
>> Anv<EFBFBD>nd <Delback> f<EFBFBD>r att radera texten tills raden ryms p<EFBFBD> en
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbredd igen. Forts<EFBFBD>ttningstecknet kommer d<EFBFBD> att f<EFBFBD>rsvinna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
|
|
|
|
radbrytningen mellan tv<EFBFBD> rader sl<EFBFBD>s dessa samman till en. Om
|
|
|
|
|
resultatet av denna sammanslagning blir f<EFBFBD>r stor f<EFBFBD>r att passa inom en
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbredd, s<EFBFBD> kommer den att visas med ett forts<EFBFBD>ttningstecken.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av en rad och tryck <Delback>.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
Detta kommer att klistra ihop raden med raden <EFBFBD>ver.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Tryck <Return> f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>tta in radbrytningen du tog bort.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T<EFBFBD>nk p<EFBFBD> att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
|
|
|
|
|
g<EFBFBD>ller ocks<EFBFBD> texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
|
|
|
|
|
skrivas flera g<EFBFBD>nger.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>tta in ********.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du har nu l<EFBFBD>rt dig de mest grundl<EFBFBD>ggande s<EFBFBD>tten att skriva n<EFBFBD>got i
|
|
|
|
|
Emacs och att r<EFBFBD>tta fel. Du kan radera ord och rader ocks<EFBFBD>. H<EFBFBD>r <EFBFBD>r en
|
|
|
|
|
<EFBFBD>versikt <EFBFBD>ver kommandon f<EFBFBD>r radering:
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
<Delback> Raderar tecknet som st<EFBFBD>r precis f<EFBFBD>re mark<EFBFBD>ren
|
|
|
|
|
C-d Raderar tecknet som st<EFBFBD>r precis under mark<EFBFBD>ren
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
M-<Delback> Raderar ordet precis f<EFBFBD>re mark<EFBFBD>ren
|
|
|
|
|
M-d Raderar ordet precis efter mark<EFBFBD>ren
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
C-k Raderar fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren till slutet av raden
|
|
|
|
|
M-k Raderar till slutet av stycket
|
2003-02-04 14:56:31 +00:00
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
L<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>ljer m<EFBFBD>nstret som b<EFBFBD>rjade med C-f och M-f. (<Delback> <EFBFBD>r inte precis
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
ett kontrolltecken men l<EFBFBD>t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
|
|
|
|
fungerar p<EFBFBD> samma s<EFBFBD>tt som C-e och M-e (n<EFBFBD>stan).
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Du kan ocks<EFBFBD> ta bort vilken del som helst av texten med hj<EFBFBD>lp av
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
f<EFBFBD>ljande allm<EFBFBD>nna metod. Flytta till ena <EFBFBD>nden av det omr<EFBFBD>de du vill
|
|
|
|
|
ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra <EFBFBD>nden av
|
|
|
|
|
omr<EFBFBD>det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv<EFBFBD>
|
|
|
|
|
positionerna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till bokstaven D i f<EFBFBD>reg<EFBFBD>ende stycke.
|
|
|
|
|
>> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
|
|
|
|
|
l<EFBFBD>ngst ner p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen.
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till bokstaven o i ordet metod p<EFBFBD> andra raden i
|
|
|
|
|
stycket.
|
|
|
|
|
>> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr<EFBFBD>n och med D fram till just f<EFBFBD>re
|
|
|
|
|
o.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
|
|
|
|
|
<EFBFBD>r att "borttagen" text kan h<EFBFBD>mtas tillbaka, medan raderad text inte
|
|
|
|
|
kan det. <EFBFBD>terins<EFBFBD>ttning av borttagen text kallas "<EFBFBD>terh<EFBFBD>mtning"
|
|
|
|
|
(yanking). Generellt kan man s<EFBFBD>ga att kommandon som tar bort fler <EFBFBD>n
|
|
|
|
|
ett tecken sparar undan texten (s<EFBFBD> att den kan <EFBFBD>terh<EFBFBD>mtas) medan
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
inte sparar n<EFBFBD>gonting (och den texten kan allts<EFBFBD> inte <EFBFBD>terh<EFBFBD>mtas).
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till b<EFBFBD>rjan av en rad som inte <EFBFBD>r tom.
|
|
|
|
|
Tryck C-k f<EFBFBD>r att ta bort texten p<EFBFBD> raden.
|
|
|
|
|
>> Tryck C-k en g<EFBFBD>ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
|
|
|
|
|
raden som var kvar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p<EFBFBD> raden och
|
|
|
|
|
att det andra C-k raderar sj<EFBFBD>lva raden och flyttar upp texten p<EFBFBD> raden
|
|
|
|
|
under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
|
|
|
|
|
raderar s<EFBFBD> m<EFBFBD>nga rader OCH inneh<EFBFBD>llet i dem. Detta <EFBFBD>r allts<EFBFBD> inte bara
|
|
|
|
|
en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv<EFBFBD> rader samt de tomma
|
|
|
|
|
raderna, medan C-k tv<EFBFBD> g<EFBFBD>nger inte kommer att g<EFBFBD>ra det.
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
Att s<EFBFBD>tta in borttagen text kallas att "<EFBFBD>terh<EFBFBD>mta" den (yanking).
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
(T<EFBFBD>nk p<EFBFBD> det som att du rycker, eller drar, tillbaka n<EFBFBD>gon text som
|
|
|
|
|
tagits bort.) Du kan antingen h<EFBFBD>mta tillbaka borttagen text till samma
|
|
|
|
|
plats som d<EFBFBD>r den blev borttagen, eller s<EFBFBD> kan du s<EFBFBD>tta in den p<EFBFBD> en
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
|
|
|
|
|
fil. Du kan ocks<EFBFBD> h<EFBFBD>mta tillbaka samma text flera g<EFBFBD>nger s<EFBFBD> att du f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
flera lika f<EFBFBD>rekomster av den.
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommandot f<EFBFBD>r att h<EFBFBD>mta tillbaka text <EFBFBD>r C-y. Kommandot h<EFBFBD>mtar
|
|
|
|
|
tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova: G<EFBFBD>r C-y f<EFBFBD>r att f<EFBFBD> tillbaka texten.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Om du g<EFBFBD>r flera C-k i rad s<EFBFBD> kommer all bortagen text att sparas
|
|
|
|
|
samlat s<EFBFBD> att ett C-y <EFBFBD>terh<EFBFBD>mtar alla raderna p<EFBFBD> en g<EFBFBD>ng.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova detta. Tryck C-k ett par g<EFBFBD>nger.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Och h<EFBFBD>mta s<EFBFBD> tillbaka igen:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Tryck C-y. Flytta mark<EFBFBD>ren n<EFBFBD>gra rader ned och tryck C-y igen.
|
|
|
|
|
S<EFBFBD> kopierar man text.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Men vad g<EFBFBD>r du om du har en text du <EFBFBD>nskar att h<EFBFBD>mta tillbaka men du
|
|
|
|
|
har redan tagit bort n<EFBFBD>got nytt? C-y skulle h<EFBFBD>mta tillbaka den senaste
|
|
|
|
|
texten som blev borttagen men tidigare bortagen text <EFBFBD>r inte
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rlorad. Du kan f<EFBFBD> tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nt C-y f<EFBFBD>r att h<EFBFBD>mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
|
|
|
|
|
ers<EFBFBD>tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g<EFBFBD>ra M-y om
|
|
|
|
|
och om igen h<EFBFBD>mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N<EFBFBD>r du har
|
|
|
|
|
n<EFBFBD>tt den <EFBFBD>nskade texten beh<EFBFBD>ver du inte g<EFBFBD>ra n<EFBFBD>got ytterligare f<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
beh<EFBFBD>lla den. Forts<EFBFBD>tt bara med din redigeringen och l<EFBFBD>mna den
|
|
|
|
|
<EFBFBD>tertagna texten d<EFBFBD>r den <EFBFBD>r.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du g<EFBFBD>r M-y tillr<EFBFBD>ckligt m<EFBFBD>nga g<EFBFBD>nger kommer du att komma tillbaka
|
|
|
|
|
till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Ta bort en rad, flytta mark<EFBFBD>ren till en ny rad och ta bort <EFBFBD>ven
|
|
|
|
|
denna rad. Anv<EFBFBD>nd C-y f<EFBFBD>r att h<EFBFBD>mta tillbaka den sista raden. Tryck
|
|
|
|
|
M-y f<EFBFBD>r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
|
|
|
|
|
M-y och se vad du f<EFBFBD>r. Forts<EFBFBD>tt med detta tills du f<EFBFBD>r tillbaka den
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rsta raden igen och sedan n<EFBFBD>gra g<EFBFBD>nger till. Om du vill kan du
|
|
|
|
|
prova med positiva och negativa argument till M-y.
|
2003-02-04 14:56:31 +00:00
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* <EFBFBD>NGRA
|
|
|
|
|
-------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du g<EFBFBD>r en f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndring i texten och sedan <EFBFBD>ngrar dig, s<EFBFBD> kan du
|
|
|
|
|
upph<EFBFBD>va <EFBFBD>ndringen med kommandot C-x u (undo).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Normalt kommer C-x u upph<EFBFBD>va f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringen som gjordes av det sist
|
|
|
|
|
utf<EFBFBD>rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g<EFBFBD>nger kommer varje
|
|
|
|
|
repetition upph<EFBFBD>va ett kommando till.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det finns tv<EFBFBD> undantag. Kommandon som inte f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrar texten r<EFBFBD>knas
|
|
|
|
|
inte (detta inkluderar mark<EFBFBD>rf<EFBFBD>rflyttningar och bl<EFBFBD>ddringskommandon),
|
|
|
|
|
och inskrivna enkelbokst<EFBFBD>ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
|
|
|
|
|
upp till 20 tecken. Detta <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att reducera antalet C-x u som beh<EFBFBD>vs
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att <EFBFBD>ngra inskriven text.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Ta bort den h<EFBFBD>r raden med C-k. C-x u kommer att h<EFBFBD>mta tillbaka den
|
|
|
|
|
igen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-_ <EFBFBD>r ett alternativ till <EFBFBD>ngra-kommandot. Den fungerar p<EFBFBD> samma s<EFBFBD>tt
|
|
|
|
|
som C-x u men <EFBFBD>r enklare att trycka flera g<EFBFBD>nger i f<EFBFBD>ljd. Det
|
|
|
|
|
ol<EFBFBD>mpliga med C-_ <EFBFBD>r att den <EFBFBD>r sv<EFBFBD>r att hitta p<EFBFBD> en del tangentbord.
|
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r d<EFBFBD>rf<EFBFBD>r vi ocks<EFBFBD> har C-x u. P<EFBFBD> en del terminaler kan du f<EFBFBD> fram
|
|
|
|
|
C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h<EFBFBD>lls nere.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf<EFBFBD>r repetering.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Du kan <EFBFBD>ngra radering av text precis p<EFBFBD> samma s<EFBFBD>tt som du kan <EFBFBD>ngra
|
|
|
|
|
att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
|
|
|
|
|
n<EFBFBD>gonting p<EFBFBD>verkar endast om du kan h<EFBFBD>mta tillbaka det med C-y. F<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
<EFBFBD>ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f<EFBFBD>rsvunnit.
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* FILER
|
|
|
|
|
-------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att texten du har f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrat skall sparas permanent m<EFBFBD>ste du l<EFBFBD>gga
|
|
|
|
|
den i en fil. Om du inte g<EFBFBD>r det kommer texten att f<EFBFBD>rsvinna n<EFBFBD>r du
|
|
|
|
|
avslutar Emacs. Du l<EFBFBD>gger texten i en fil genom att f<EFBFBD>rst finna (find)
|
|
|
|
|
denna fil. Detta kallas ocks<EFBFBD> f<EFBFBD>r att bes<EFBFBD>ka filen (visit).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Att finna en fil inneb<EFBFBD>r att du ser filens inneh<EFBFBD>ll i Emacs. P<EFBFBD> m<EFBFBD>nga
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>tt <EFBFBD>r det som om du f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrar sj<EFBFBD>lva filen men f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringen du g<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
kommer inte bli permanent f<EFBFBD>rr<EFBFBD>n filen sparas (save). Detta <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
undvika att halvf<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrade filer sparas n<EFBFBD>r du inte vill det. Till och
|
|
|
|
|
med n<EFBFBD>r du sparar filen kommer Emacs att beh<EFBFBD>lla originalet under ett
|
|
|
|
|
nytt namn, som backup, ifall du senare <EFBFBD>ngrar alltihop.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du tittar n<EFBFBD>stan l<EFBFBD>ngst ner p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmbilden s<EFBFBD> kommer du se en rad
|
|
|
|
|
som b<EFBFBD>rjar och slutar med minustecken, och som inneh<EFBFBD>ller texten
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av sk<EFBFBD>rmbilden visar alltid namnet p<EFBFBD>
|
|
|
|
|
filen du bes<EFBFBD>ker. Just nu <EFBFBD>r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
och som <EFBFBD>r en personlig kopia av v<EFBFBD>gledningen till Emacs. Vilken fil
|
|
|
|
|
du <EFBFBD>n <EFBFBD>r inne i s<EFBFBD> kommer filnamnet st<EFBFBD> d<EFBFBD>r.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En annan sak med kommandot f<EFBFBD>r att finna filer <EFBFBD>r att du m<EFBFBD>ste ange
|
|
|
|
|
vilket filnamn du <EFBFBD>nskar. Vi s<EFBFBD>ger att kommandot "l<EFBFBD>ser ett argument
|
|
|
|
|
fr<EFBFBD>n terminalen". I detta fall <20>r argumentet namnet p<> filen. Efter
|
|
|
|
|
att du gett kommandot
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x C-f Finn en fil
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommer Emacs fr<EFBFBD>ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p<EFBFBD> den
|
|
|
|
|
nedersta raden i sk<EFBFBD>rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
den anv<EFBFBD>nds p<EFBFBD> det h<EFBFBD>r s<EFBFBD>ttet. Du kan anv<EFBFBD>nda vanliga Emacs-kommandon
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndra filnamnet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du skriver in filnamnet, eller n<EFBFBD>got annat i minibufferten, kan du
|
|
|
|
|
avbryta med kommandot C-g.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x C-f och s<EFBFBD> C-g. Detta avbryter minibufferten och
|
|
|
|
|
avbryter ocks<EFBFBD> C-x C-f kommandot som anv<EFBFBD>nde minibufferten. S<EFBFBD> att
|
|
|
|
|
du inte finner n<EFBFBD>gon fil.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du <EFBFBD>r f<EFBFBD>rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
utf<EFBFBD>ra kommandot. D<EFBFBD> kommer C-x C-f kommandot att b<EFBFBD>rja leta fram
|
|
|
|
|
filen. Minibufferten f<EFBFBD>rsvinner n<EFBFBD>r C-x C-f kommandot <EFBFBD>r f<EFBFBD>rdigt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Efter en liten stund kommer filen upp p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen och du kan b<EFBFBD>rja
|
|
|
|
|
redigera inneh<EFBFBD>llet. N<EFBFBD>r du vill spara filen kan du anv<EFBFBD>nda detta
|
|
|
|
|
kommando
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x C-s Spara fil
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta sparar texten p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen till filen. F<EFBFBD>rsta g<EFBFBD>ngen detta g<EFBFBD>rs
|
|
|
|
|
kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s<EFBFBD> att den inte g<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l<EFBFBD>gga till ett "~" i
|
|
|
|
|
slutet av det ursprungliga filnamnet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r lagringen <EFBFBD>r utf<EFBFBD>rd kommer Emacs skriva ut namnet p<EFBFBD> filen som
|
|
|
|
|
blev sparad. Du b<EFBFBD>r spara ofta s<EFBFBD> att du inte f<EFBFBD>rlorar s<EFBFBD> mycket om
|
|
|
|
|
systemet kraschar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x C-s f<EFBFBD>r att spara en kopia av denna v<EFBFBD>gledning.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Observera: P<EFBFBD> vissa system leder C-x C-s till att sk<EFBFBD>rmen l<EFBFBD>ser
|
|
|
|
|
sig. Detta tyder p<EFBFBD> att systemet har "fl<EFBFBD>deskontroll" och att denna
|
|
|
|
|
har f<EFBFBD>ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
forts<EFBFBD>tta m<EFBFBD>ste du trycka C-q. Se i s<EFBFBD> fall i avsnittet "Spontaneous
|
|
|
|
|
Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f<>r att f<> tips p<> hur
|
|
|
|
|
detta kan undvikas.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan finna en existerande fil, antingen f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndra den eller
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att titta p<EFBFBD> den. Du kan ocks<EFBFBD> finna en fil som inte existerar.
|
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r s<EFBFBD> man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som <EFBFBD>r tom till
|
|
|
|
|
att b<EFBFBD>rja med, och s<EFBFBD>tt ig<EFBFBD>ng med att skriva texten som skall in i
|
|
|
|
|
filen. F<EFBFBD>rst n<EFBFBD>r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
|
|
|
|
|
filen med den text du har skrivit. Fr<EFBFBD>n och med detta editerar du en
|
|
|
|
|
fil som existerar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* BUFFERTAR
|
|
|
|
|
-----------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f<EFBFBD>rsta filen forts<EFBFBD>tta
|
|
|
|
|
att vara <EFBFBD>ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
|
|
|
|
|
den p<EFBFBD> nytt med C-x C-f. P<EFBFBD> s<EFBFBD> s<EFBFBD>tt kan du ha ett stort antal filer
|
|
|
|
|
<EFBFBD>ppna i Emacs.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
|
|
|
|
Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv<EFBFBD>nda
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> f<EFBFBD>r att komma
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
tillbaka till den h<EFBFBD>r v<EFBFBD>gledningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Emacs sparar texten f<EFBFBD>r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F<EFBFBD>r att se en lista
|
|
|
|
|
<EFBFBD>ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x C-b Listning av buffertar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova C-x C-b nu.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks<EFBFBD> kan ha namnet p<EFBFBD>
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
den fil som inneh<EFBFBD>llet kommer fr<EFBFBD>n. Vilken text du <EFBFBD>n ser i ett
|
|
|
|
|
Emacs-f<EFBFBD>nster s<EFBFBD> tillh<EFBFBD>r den alltid en buffert.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x 1 f<EFBFBD>r att bli kvitt buffertlistan.
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du har flera buffertar s<EFBFBD> <EFBFBD>r bara en av dem "g<EFBFBD>llande" <EFBFBD>t g<EFBFBD>ngen.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Det <EFBFBD>r den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
|
|
|
|
|
s<EFBFBD> m<EFBFBD>ste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
|
|
|
|
|
motsvarar en fil kan du g<EFBFBD>ra det genom att bes<EFBFBD>ka den igen med C-x
|
|
|
|
|
C-f. Det finns dock ett enklare s<EFBFBD>tt: anv<EFBFBD>nd C-x b kommandot. I det
|
|
|
|
|
kommandot anger du buffertens namn.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x b foo <Return> f<EFBFBD>r att g<EFBFBD> tillbaka till bufferten "foo"
|
|
|
|
|
som inneh<EFBFBD>ller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
|
|
|
|
|
<Return> f<EFBFBD>r att komma tillbaka till den h<EFBFBD>r handledningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mestadels <EFBFBD>r buffertens namn densamma som filens namn (utan
|
|
|
|
|
katalogdel.) Det <EFBFBD>r dock inte alltid s<EFBFBD>. Bufferlistan du skapar med
|
|
|
|
|
C-x C-b visar alltid namnen p<EFBFBD> varje buffert.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
All text du ser i ett Emacsf<EFBFBD>nster <EFBFBD>r alltid del av n<EFBFBD>gon buffert. En
|
|
|
|
|
del buffertar <EFBFBD>r inte knutna till n<EFBFBD>gon fil, till exempel bufferten
|
|
|
|
|
"*Buffer List*". Det <EFBFBD>r den buffert som inneh<EFBFBD>ller buffertlistan som
|
|
|
|
|
skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
|
|
|
|
|
n<EFBFBD>gon fil. Den inneh<EFBFBD>ller de meddelanden som visas p<EFBFBD> den nedersta
|
|
|
|
|
raden i Emacs sessionen.
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
>> Skriv C-x b *Messages* <Return> f<EFBFBD>r att se meddelandebufferten.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> f<EFBFBD>r att <EFBFBD>terg<EFBFBD> till den h<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
handledningen.
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
Om du <EFBFBD>ndrar texten till en fil och sedan <EFBFBD>ppnar en ny fil, s<EFBFBD> kommer
|
|
|
|
|
inte den f<EFBFBD>rsta filen sparas. F<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringen ligger kvar i
|
|
|
|
|
bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p<EFBFBD>verkar inte den
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks<EFBFBD> att du
|
|
|
|
|
beh<EFBFBD>ver ett l<EFBFBD>mpligt s<EFBFBD>tt att spara den f<EFBFBD>rsta filens buffert. Det <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
omst<EFBFBD>ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
|
|
|
|
|
C-f f<EFBFBD>r att sedan spara filen med C-x C-s. D<EFBFBD>rf<EFBFBD>r finns kommandot
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x s Spara buffertar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x s fr<EFBFBD>gar f<EFBFBD>r varje buffert med <EFBFBD>ndringar, som inte sparats, om du
|
|
|
|
|
vill spara eller ej.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> S<EFBFBD>tt in en rad med text och spara med C-x s
|
|
|
|
|
Du skall nu f<EFBFBD> fr<EFBFBD>gan om du <EFBFBD>nskar spara bufferten
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
TUTORIAL.sv. Svara ja p<EFBFBD> fr<EFBFBD>gan genom att trycka "y" (yes).
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* UTVIDGNING AV KOMMANDOM<EFBFBD>NGDEN
|
|
|
|
|
-------------------------------
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Det finns mycket fler Emacs-kommandon <EFBFBD>n antalet KONTROLL- eller
|
|
|
|
|
META-tangenter. F<EFBFBD>r att komma f<EFBFBD>rbi denna begr<EFBFBD>nsning har Emacs ett
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv<EFBFBD> varianter:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x Tecken-utvidgning. F<EFBFBD>ljs av ett tecken.
|
|
|
|
|
M-x Namngiven kommandoutvidgning. F<EFBFBD>ljs av ett
|
|
|
|
|
kommandonamn.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta <EFBFBD>r kommandon som <EFBFBD>r bra att ha men anv<EFBFBD>nds mer s<EFBFBD>llan <EFBFBD>n de
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
kommandon du redan har l<EFBFBD>rt dig. Du har redan sett n<EFBFBD>gra av dem, C-x
|
|
|
|
|
C-f f<EFBFBD>r finn, och C-x C-s f<EFBFBD>r spara. Ett annat exempel <EFBFBD>r kommandot
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att avsluta Emacs som <EFBFBD>r C-x C-c. Var inte r<EFBFBD>dd f<EFBFBD>r att f<EFBFBD>rlora
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar
|
|
|
|
|
innan Emacs avslutas.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-z <EFBFBD>r kommandot f<EFBFBD>r att avsluta Emacs *tillf<EFBFBD>lligt* s<EFBFBD> att du kan
|
|
|
|
|
<EFBFBD>terv<EFBFBD>nda till samma Emacs senare.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P<EFBFBD> system som till<EFBFBD>ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
|
|
|
|
|
till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f<EFBFBD>
|
|
|
|
|
tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P<EFBFBD> system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k<EFBFBD>r under
|
|
|
|
|
Emacs och som ger dig chansen till att k<EFBFBD>ra andra program och sedan
|
|
|
|
|
<EFBFBD>terg<EFBFBD> till Emacs efter<EFBFBD>t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
|
|
|
|
|
detta fall <EFBFBD>terv<EFBFBD>nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-x C-c anv<EFBFBD>nds n<EFBFBD>r du skall avsluta Emacs. Det <EFBFBD>r klokt att avsluta
|
|
|
|
|
Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
|
|
|
|
|
applikationer eftersom det inte <EFBFBD>r s<EFBFBD>kert att de kan hantera
|
|
|
|
|
suspendering av Emacs. Under normala omst<EFBFBD>ndigheter, om du inte har
|
|
|
|
|
t<EFBFBD>nkt att logga ut, <EFBFBD>r det b<EFBFBD>ttre att suspendera Emacs med C-z
|
|
|
|
|
ist<EFBFBD>llet f<EFBFBD>r att avsluta.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det finns m<EFBFBD>nga C-x kommandon. H<EFBFBD>r <EFBFBD>r en lista <EFBFBD>ver de du har l<EFBFBD>rt dig
|
|
|
|
|
hittills:
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
C-x C-f Finn fil
|
|
|
|
|
C-x C-s Spara fil
|
|
|
|
|
C-x s Spara n<EFBFBD>gra buffertar
|
|
|
|
|
C-x C-b Lista buffertar
|
|
|
|
|
C-x b Byt buffert
|
|
|
|
|
C-x C-c Avsluta Emacs
|
|
|
|
|
C-x 1 Ta bort alla utom ett f<EFBFBD>nster
|
|
|
|
|
C-x u <EFBFBD>ngra
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Namngivna utvidgade kommandon <EFBFBD>r kommandon som anv<EFBFBD>nds mycket s<EFBFBD>llan
|
|
|
|
|
eller bara i vissa l<EFBFBD>gen. Ett exempel p<EFBFBD> ett s<EFBFBD>dant kommando <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
replace-string, som globalt ers<EFBFBD>tter en teckenstr<EFBFBD>ng med en annan. N<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk<EFBFBD>rmbilden med
|
|
|
|
|
M-x d<EFBFBD>r du skall skriva in kommandot du <EFBFBD>nskar att k<EFBFBD>ra, i det h<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
fallet "replace-string". Det <EFBFBD>r bara att skriva "repl s<TAB>" och
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Emacs kommer d<EFBFBD> att fylla i kommandonamnet. (<TAB> <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
tabulatortangenten, som vanligtvis finns <EFBFBD>ver CapsLock- eller
|
|
|
|
|
skifttangenten n<EFBFBD>ra den v<EFBFBD>nstra kanten p<EFBFBD> tangentbordet.) Avsluta
|
|
|
|
|
kommandot med <Return>.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommandot replace-string kr<EFBFBD>ver tv<EFBFBD> argument, teckenstr<EFBFBD>ngen som skall
|
|
|
|
|
ers<EFBFBD>ttas och teckenstr<EFBFBD>ngen som den skall ers<EFBFBD>ttas med. Du m<EFBFBD>ste
|
|
|
|
|
avsluta b<EFBFBD>gge argumenten med <Return>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till den blanka raden tv<EFBFBD> rader under denna rad.
|
|
|
|
|
Skriv M-x repl s<Return>f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrad<Return><EFBFBD>ndrad<Return>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till hur den h<EFBFBD>r raden har blivit f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrad. Du har
|
|
|
|
|
ersatt ordet f-<EFBFBD>-r-<EFBFBD>-n-d-r-a-d med "<EFBFBD>ndrad" p<EFBFBD> alla platser d<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
ordet f<EFBFBD>rekom, fr<EFBFBD>n mark<EFBFBD>ren och ned<EFBFBD>t.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* SPARAUTOMATIK
|
|
|
|
|
---------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du har gjort f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar i en fil men inte sparat den, s<EFBFBD> kommer
|
|
|
|
|
<EFBFBD>ndringarna att g<EFBFBD> f<EFBFBD>rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
|
|
|
|
|
detta sparar Emacs periodiskt <EFBFBD>ndringarna i en autosparfil f<EFBFBD>r varje
|
|
|
|
|
fil du redigerar. Denna fil har ett # i b<EFBFBD>rjan och slutet av
|
|
|
|
|
filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s<EFBFBD> kommer
|
|
|
|
|
namnet p<EFBFBD> autosparfilen bli "#hej.c#". N<EFBFBD>r du sparar filen p<EFBFBD> vanlig
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>tt kommer Emacs radera autosparfilen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om maskinen kraschar kan du <EFBFBD>terf<EFBFBD> dina automatiskt sparade <EFBFBD>ndringar
|
|
|
|
|
genom att finna filen p<EFBFBD> vanlig s<EFBFBD>tt (filen du redigerade, inte
|
|
|
|
|
autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N<EFBFBD>r Emacs vill ha
|
|
|
|
|
bekr<EFBFBD>ftelse svarar du yes<Return> f<EFBFBD>r att <EFBFBD>terst<EFBFBD>lla filen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* EKOOMR<EFBFBD>DE
|
|
|
|
|
-----------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om Emacs ser att du skriver kommandon l<EFBFBD>ngsamt s<EFBFBD> kommer de att visas
|
|
|
|
|
p<EFBFBD> den nedersta raden i sk<EFBFBD>rmbilden i ett omr<EFBFBD>de som kallas
|
|
|
|
|
"ekoomr<EFBFBD>de" (echo area). Detta omr<EFBFBD>de inneh<EFBFBD>ller den nedersta raden p<EFBFBD>
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* L<EFBFBD>GESRADEN
|
|
|
|
|
------------
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Raden precis <EFBFBD>ver ekoomr<EFBFBD>det kallas "l<EFBFBD>gesrad" (mode line). Den ser
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
ungef<EFBFBD>r ut s<EFBFBD> h<EFBFBD>r:
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
--:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Raden inneh<EFBFBD>ller information om Emacs och texten du redigerar.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Du vet redan vad filnamnet betyder, det <EFBFBD>r den fil du har funnit. NN%
|
|
|
|
|
visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
|
|
|
|
|
befinner sig <EFBFBD>ver toppen av sk<EFBFBD>rmbilden. Om toppen av filen <EFBFBD>r i
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbilden kommer det st<EFBFBD> "Top" ist<EFBFBD>llet f<EFBFBD>r " 0%" och om slutet av
|
|
|
|
|
filen <EFBFBD>r i sk<EFBFBD>rmbilden kommer det st<EFBFBD> "Bot". Om du ser p<EFBFBD> en fil d<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
hela texten passar in p<EFBFBD> en sida kommer det st<EFBFBD> "All".
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bokstaven L f<EFBFBD>ljd av siffror anger positionen p<EFBFBD> ett annat
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>tt. Siffrorna visar vilken rad som mark<EFBFBD>ren befinner sig p<EFBFBD>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stj<EFBFBD>rnorna n<EFBFBD>ra b<EFBFBD>rjan av raden visar att det har skett f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar i
|
|
|
|
|
filen sedan den sist blev sparad. N<EFBFBD>r du precis har <EFBFBD>ppnat en fil
|
|
|
|
|
kommer det inte st<EFBFBD> n<EFBFBD>got h<EFBFBD>r, bara minustecken.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den del av l<EFBFBD>gesraden som st<EFBFBD>r inom parentes visar vilket
|
|
|
|
|
redigeringsl<EFBFBD>ge (mode) du anv<EFBFBD>nder. Standardl<EFBFBD>get <EFBFBD>r "Fundamental",
|
|
|
|
|
som du anv<EFBFBD>nder nu. Det <EFBFBD>r ett exempel p<EFBFBD> ett huvudl<EFBFBD>ge (major mode).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Emacs har m<EFBFBD>nga olika huvudl<EFBFBD>gen. N<EFBFBD>gra av dem <EFBFBD>r gjorda f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
redigering av olika programmeringsspr<EFBFBD>k eller typer av text, till
|
|
|
|
|
exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl<EFBFBD>ge <EFBFBD>t
|
|
|
|
|
g<EFBFBD>ngen och l<EFBFBD>gesnamnet st<EFBFBD>r alltid d<EFBFBD>r det st<EFBFBD>r Fundamental nu.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varje huvudl<EFBFBD>ge g<EFBFBD>r att en del kommandon uppf<EFBFBD>r sig annorlunda. Det
|
|
|
|
|
finns till exempel kommandon f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>tta in kommentarer i programkod
|
|
|
|
|
och eftersom varje programmeringsspr<EFBFBD>k har sitt s<EFBFBD>tt att skriva
|
|
|
|
|
kommentarer p<EFBFBD> s<EFBFBD> m<EFBFBD>ste de olika huvudl<EFBFBD>gena s<EFBFBD>tta in dessa
|
|
|
|
|
kommentarer p<EFBFBD> olika s<EFBFBD>tt. Varje huvudl<EFBFBD>ge namnger ett utvidgat
|
|
|
|
|
kommando som anv<EFBFBD>nds f<EFBFBD>r att byte till det l<EFBFBD>get. Till exempel <EFBFBD>r M-x
|
|
|
|
|
fundamental-mode kommandot f<EFBFBD>r att byta till huvudl<EFBFBD>get Fundamental.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du skall redigera text, s<EFBFBD>som den h<EFBFBD>r filen, b<EFBFBD>r du troligen
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nda Text-l<EFBFBD>ge.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv M-x text mode<Return>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inget av kommandona du har l<EFBFBD>rt dig hittills f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrar Emacs i n<EFBFBD>gon
|
|
|
|
|
h<EFBFBD>gre grad. Men l<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till att M-f och M-b nu behandlar
|
|
|
|
|
apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
|
|
|
|
|
M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varje huvudl<EFBFBD>ge g<EFBFBD>r vanligtvis sm<EFBFBD> f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar som denna och de flesta
|
|
|
|
|
kommandon g<EFBFBD>r samma sak i varje huvudl<EFBFBD>ge, de fungerar bara lite
|
|
|
|
|
annorlunda.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att f<EFBFBD> fram dokumentationen f<EFBFBD>r det l<EFBFBD>ge du <EFBFBD>r i nu kan du skriva
|
|
|
|
|
C-h m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Anv<EFBFBD>nd C-u C-v s<EFBFBD> att denna rad kommer n<EFBFBD>ra toppen av
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
>> Skriv C-h m och se hur Text-l<EFBFBD>get skiljer sig fr<EFBFBD>n
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Fundamental-l<EFBFBD>get.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
>> Tryck C-x 1 f<EFBFBD>r att ta bort dokumentationen fr<EFBFBD>n sk<EFBFBD>rmbilden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Huvudl<EFBFBD>ge kallas s<EFBFBD> f<EFBFBD>r att det <EFBFBD>ven finns sidol<EFBFBD>gen (minor mode).
|
|
|
|
|
Ett sidol<EFBFBD>ge ers<EFBFBD>tter inte ett huvudl<EFBFBD>ge, utan modifierar det. Varje
|
|
|
|
|
sidol<EFBFBD>ge kan st<EFBFBD>ngas av och p<EFBFBD> oberoende av andra sidol<EFBFBD>gen och
|
|
|
|
|
oberoende av huvudl<EFBFBD>get. D<EFBFBD>rf<EFBFBD>r kan du anv<EFBFBD>nda ett sidol<EFBFBD>ge, en
|
|
|
|
|
kombination av flera sidol<EFBFBD>gen eller inget sidol<EFBFBD>ge alls.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett bra sidol<EFBFBD>ge, speciellt f<EFBFBD>r redigering av text, <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
radbrytningsl<EFBFBD>get (auto-fill-mode). N<EFBFBD>r detta l<EFBFBD>ge <EFBFBD>r p<EFBFBD> bryter Emacs
|
|
|
|
|
rader mellan ord automatisk n<EFBFBD>r du skriver in text s<EFBFBD> att en rad blir
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r l<EFBFBD>ng.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan sl<EFBFBD> p<EFBFBD> radbrytningsl<EFBFBD>get genom att skriva M-x auto fill
|
|
|
|
|
mode<Return>. N<EFBFBD>r l<EFBFBD>get <EFBFBD>r p<EFBFBD>slaget kan du sl<EFBFBD> av det igen genom att
|
|
|
|
|
upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l<EFBFBD>get <EFBFBD>r avslaget sl<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
kommandot p<EFBFBD> det och vice versa. Vi s<EFBFBD>ger att kommandot "v<EFBFBD>xlar
|
|
|
|
|
l<EFBFBD>get".
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s<EFBFBD> in en rad med
|
|
|
|
|
"asdf " tills raden delar sig. Du m<EFBFBD>ste s<EFBFBD>tta in blanktecken, f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marginalen <EFBFBD>r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan <EFBFBD>ndra detta
|
|
|
|
|
genom att anv<EFBFBD>nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
|
|
|
|
|
genom ett numeriskt argument.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x f med ett argument p<EFBFBD> 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
|
|
|
|
|
n<EFBFBD>gon text och l<EFBFBD>gg m<EFBFBD>rke till att Emacs bryter rader som <EFBFBD>r l<EFBFBD>ngre
|
|
|
|
|
<EFBFBD>n 20 tecken. S<EFBFBD>tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
|
|
|
|
|
att anv<EFBFBD>nda C-x f en g<EFBFBD>ng till.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du g<EFBFBD>r f<EFBFBD>r<EFBFBD>ndringar mitt i en rad s<EFBFBD> kommer inte sidol<EFBFBD>get Auto
|
2003-02-04 14:56:31 +00:00
|
|
|
|
Fill att kunna omformattera raderna f<EFBFBD>r dig.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att g<EFBFBD>ra detta kan du trycka M-q med mark<EFBFBD>ren inne i det avsnittet
|
|
|
|
|
du <EFBFBD>nskar att omformatera.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren in i f<EFBFBD>reg<EFBFBD>ende stycke och tryck M-q.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* S<EFBFBD>KNING
|
|
|
|
|
---------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Emacs kan s<EFBFBD>ka efter textstr<EFBFBD>ngar (grupper med sammanh<EFBFBD>ngande
|
|
|
|
|
bokst<EFBFBD>ver eller ord) antingen fram<EFBFBD>t eller bak<EFBFBD>t i texten. N<EFBFBD>r du
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>ker efter text kommer mark<EFBFBD>ren att flytta sig till n<EFBFBD>sta plats d<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
teckenstr<EFBFBD>ngen upptr<EFBFBD>der.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S<EFBFBD>kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr<EFBFBD>n s<EFBFBD>kmetoder i andra
|
|
|
|
|
redigeringsprogram genom att den <EFBFBD>r inkrementell. Detta betyder att
|
|
|
|
|
s<EFBFBD>kandet fortg<EFBFBD>r medan du skriver in teckenstr<EFBFBD>ngen du skall s<EFBFBD>ka
|
|
|
|
|
efter.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommandot f<EFBFBD>r att inleda en s<EFBFBD>kning <EFBFBD>r C-s f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka fram<EFBFBD>t och C-r
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka bak<EFBFBD>t. MEN V<EFBFBD>NTA! Prova dem inte <EFBFBD>n.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du skriver C-s kommer du l<EFBFBD>gga m<EFBFBD>rke till att texten "I-search"
|
|
|
|
|
dyker upp i eko-omr<EFBFBD>det. Detta s<EFBFBD>ger dig att Emacs <EFBFBD>r inne i sidol<EFBFBD>get
|
|
|
|
|
inkrementell s<EFBFBD>kning och v<EFBFBD>ntar p<EFBFBD> att du skall skriva in det du letar
|
|
|
|
|
efter. <Return> avslutar s<EFBFBD>kandet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv nu C-s f<EFBFBD>r att starta en s<EFBFBD>kning. Skriv nu l<EFBFBD>ngsamt, en
|
|
|
|
|
bokstav i taget, ordet 'mark<EFBFBD>r', och g<EFBFBD>r en paus efter varje g<EFBFBD>ng
|
|
|
|
|
du skriver en bokstav s<EFBFBD> att du ser vad som sker med mark<EFBFBD>ren. Nu
|
|
|
|
|
har du s<EFBFBD>kt efter ordet "mark<EFBFBD>r" en g<EFBFBD>ng.
|
|
|
|
|
>> Skriv C-s en g<EFBFBD>ng till f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka efter n<EFBFBD>sta f<EFBFBD>rekomst av ordet
|
|
|
|
|
"mark<EFBFBD>r".
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
>> Tryck nu p<EFBFBD> <Delback> fyra g<EFBFBD>nger och se hur mark<EFBFBD>ren flyttar sig
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
>> Tryck <Return> f<EFBFBD>r att avsluta s<EFBFBD>kandet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S<EFBFBD>g du vad som h<EFBFBD>nde? Under inkrementell s<EFBFBD>kning f<EFBFBD>rs<EFBFBD>ker Emacs att g<EFBFBD>
|
|
|
|
|
till den f<EFBFBD>rsta f<EFBFBD>rekomsten av texten som du har skrivit s<EFBFBD> l<EFBFBD>ngt, och
|
|
|
|
|
markerar tr<EFBFBD>ffen s<EFBFBD> att du ser var den <EFBFBD>r. F<EFBFBD>r att g<EFBFBD> till n<EFBFBD>sta
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rekomst av ordet 'mark<EFBFBD>r' <EFBFBD>r det bara att trycka C-s en g<EFBFBD>ng till.
|
|
|
|
|
Om det inte finns flera f<EFBFBD>rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
|
|
|
|
|
att s<EFBFBD>kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks<EFBFBD> s<EFBFBD>kandet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Observera: P<EFBFBD> vissa system g<EFBFBD>r C-s att sk<EFBFBD>rmen l<EFBFBD>ser sig. Detta tyder
|
|
|
|
|
p<EFBFBD> att systemets fl<EFBFBD>deskontroll har f<EFBFBD>ngat upp C-s och inte skickat
|
|
|
|
|
den vidare till Emacs. F<EFBFBD>r att forts<EFBFBD>tta m<EFBFBD>ste du trycka C-q. Se i s<EFBFBD>
|
|
|
|
|
fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
|
|
|
|
Emacs-manualen f<EFBFBD>r r<EFBFBD>d om hur detta kan undvikas.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Om du <EFBFBD>r inne i en inkrementell s<EFBFBD>kning och trycker <Delback> kommer
|
|
|
|
|
du l<EFBFBD>gga m<EFBFBD>rke till att den sista bokstaven i s<EFBFBD>kstr<EFBFBD>ngen blir raderad
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
och s<EFBFBD>kandet hoppar tillbaka till en tidigare f<EFBFBD>rekomst. Om du till
|
|
|
|
|
exempel skriver "m" f<EFBFBD>r att s<EFBFBD>ka efter den f<EFBFBD>rsta f<EFBFBD>rekomsten av "m",
|
|
|
|
|
och sedan trycker "a" s<EFBFBD> kommer mark<EFBFBD>ren flytta sig till f<EFBFBD>rsta
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
f<EFBFBD>rekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avl<EFBFBD>gsnar "a" fr<EFBFBD>n
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
s<EFBFBD>kstr<EFBFBD>ngen, och mark<EFBFBD>ren flyttar sig tillbaka till den f<EFBFBD>rsta
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rekomsten av "m".
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Om du <EFBFBD>r mitt i en s<EFBFBD>kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
s<EFBFBD> avbryts s<EFBFBD>kandet. Undantag <EFBFBD>r tecken som anv<EFBFBD>nds under s<EFBFBD>kningen,
|
|
|
|
|
s<EFBFBD> som C-s och C-r.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-s startar en s<EFBFBD>kning som letar efter varje f<EFBFBD>rekomst av s<EFBFBD>kstr<EFBFBD>ngen
|
|
|
|
|
EFTER mark<EFBFBD>rspositionen. Om du skall s<EFBFBD>ka efter en str<EFBFBD>ng tidigare i
|
|
|
|
|
texten m<EFBFBD>ste du anv<EFBFBD>nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g<EFBFBD>ller ocks<EFBFBD> f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
C-r, bortsett fr<EFBFBD>n att riktningen p<EFBFBD> s<EFBFBD>kningen <EFBFBD>r den omv<EFBFBD>nda.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* FLERA F<EFBFBD>NSTER
|
|
|
|
|
---------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En av egenskaperna hos Emacs <EFBFBD>r att den kan visa mera <EFBFBD>n en buffert p<EFBFBD>
|
|
|
|
|
sk<EFBFBD>rmen samtidig.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
>> Flytta mark<EFBFBD>ren till den h<EFBFBD>r raden och tryck C-u 0 C-l (allts<EFBFBD>
|
|
|
|
|
KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk<EFBFBD>rmen delas i tv<EFBFBD>
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nster. B<EFBFBD>gge f<EFBFBD>nstren visar den h<EFBFBD>r v<EFBFBD>gledningen. Mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r i
|
|
|
|
|
det <EFBFBD>vre f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-M-v f<EFBFBD>r att rulla det nedre f<EFBFBD>nstret.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
(Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x o (o f<EFBFBD>r other) f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren till det
|
|
|
|
|
nedre f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
2003-02-04 14:56:31 +00:00
|
|
|
|
>> Anv<EFBFBD>nd C-v och M-v i det nedre f<EFBFBD>nstret f<EFBFBD>r att flytta upp
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
och ned i texten. Forts<EFBFBD>tt att l<EFBFBD>sa den h<EFBFBD>r texten i det <EFBFBD>vre
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x o igen f<EFBFBD>r att flytta mark<EFBFBD>ren tillbaka till det <EFBFBD>vre
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstret. Mark<EFBFBD>ren i det <EFBFBD>vre f<EFBFBD>nstret st<EFBFBD>r p<EFBFBD> samma plats som det
|
|
|
|
|
gjorde n<EFBFBD>r du l<EFBFBD>mnade det.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan forts<EFBFBD>tta att anv<EFBFBD>nda C-x o f<EFBFBD>r att byta mellan de tv<EFBFBD>
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstren. Vart och ett av f<EFBFBD>nstren har sin egen mark<EFBFBD>rposition men det
|
|
|
|
|
<EFBFBD>r bara ett av f<EFBFBD>nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
|
|
|
|
|
fungerar i det f<EFBFBD>nster d<EFBFBD>r mark<EFBFBD>ren <EFBFBD>r synlig. Vi kallar detta f<EFBFBD>nster
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>r det valda f<EFBFBD>nstret (selected window).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommandot C-M-v <EFBFBD>r bra n<EFBFBD>r du redigerar text i ett f<EFBFBD>nster och
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nder det andra f<EFBFBD>nstret f<EFBFBD>r referenser. D<EFBFBD> kan du kan ha mark<EFBFBD>ren
|
|
|
|
|
i samma f<EFBFBD>nster hela tiden och du kan anv<EFBFBD>nda C-M-v f<EFBFBD>r att flytta dig
|
|
|
|
|
i det andra f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
C-M-v <EFBFBD>r ett exempel p<EFBFBD> en KONTROLL-META-kombination. Om du har
|
|
|
|
|
META-tangenten h<EFBFBD>ller du b<EFBFBD>de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
KONTROLL och META som trycks f<EFBFBD>rst, f<EFBFBD>r b<EFBFBD>gge fungerar s<EFBFBD> att de
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
"modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Om du inte har META-tangenten och anv<EFBFBD>nder <ESC> ist<EFBFBD>llet <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
ordningsf<EFBFBD>ljden viktig. Du m<EFBFBD>ste trycka <ESC> f<EFBFBD>ljt av KONTROLL-v,
|
|
|
|
|
KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att <ESC> <EFBFBD>r ett tecken i
|
|
|
|
|
sig och inte en <EFBFBD>kta "modifierare".
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x 1 i det <EFBFBD>vre f<EFBFBD>nstret f<EFBFBD>r att bli kvitt det nedre
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f<EFBFBD>nstret skulle det <EFBFBD>vre ha
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rsvunnit. T<EFBFBD>nk p<EFBFBD> detta kommando som "Beh<EFBFBD>ll bara ett f<>nster, det
|
|
|
|
|
som mark<EFBFBD>ren st<EFBFBD>r i."
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du m<EFBFBD>ste inte ha samma buffert i b<EFBFBD>gge f<EFBFBD>nstren. Du kan anv<EFBFBD>nda C-x
|
|
|
|
|
C-f f<EFBFBD>r att finna en ny fil i ett av f<EFBFBD>nstren samtidigt som det andra
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nstret f<EFBFBD>rblir of<EFBFBD>r<EFBFBD>ndrat. Du kommer att m<EFBFBD>rka att f<EFBFBD>nstren <EFBFBD>r helt
|
|
|
|
|
oberoende.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H<EFBFBD>r <EFBFBD>r ett annat s<EFBFBD>tt att anv<EFBFBD>nda tv<EFBFBD> f<EFBFBD>nster till att visa tv<EFBFBD> olika
|
|
|
|
|
filer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x 4 C-f f<EFBFBD>ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
|
|
|
|
|
Den nya filen kommer d<EFBFBD> att dyka upp i det nedre f<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
Mark<EFBFBD>ren flyttats ocks<EFBFBD> dit.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-x o f<EFBFBD>r att g<EFBFBD> tillbaka till det <EFBFBD>vre f<EFBFBD>nstret och C-x
|
|
|
|
|
1 f<EFBFBD>r att bli kvitt det nedre igen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* REKURSIVA REDIGERINGSNIV<EFBFBD>ER
|
|
|
|
|
-----------------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ibland kan du hamna i n<EFBFBD>got som kallas "rekursiv redigering"
|
|
|
|
|
(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
|
|
|
|
|
huvudl<EFBFBD>get i l<EFBFBD>gesraden. Till exempel kan det st<EFBFBD> [(Fundamental)]
|
|
|
|
|
ist<EFBFBD>llet f<EFBFBD>r (Fundamental).
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Detta <EFBFBD>r ett generellt brytkommando. Du kan ocks<EFBFBD> anv<EFBFBD>nda det f<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
bli kvitt extra f<EFBFBD>nster och f<EFBFBD>r att komma ut ur minibufferten.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
>> Skriv M-x f<EFBFBD>r att komma in i minibufferten. Skriv s<EFBFBD> <ESC> <ESC>
|
|
|
|
|
<ESC> f<EFBFBD>r att komma ut.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan inte anv<EFBFBD>nda C-g f<EFBFBD>r att komma ut ur rekursiv redigering.
|
|
|
|
|
Detta <EFBFBD>r f<EFBFBD>r att C-g anv<EFBFBD>nds f<EFBFBD>r att avbryta kommandon och argument
|
|
|
|
|
under rekursiv redigering.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* MER HJ<EFBFBD>LP
|
|
|
|
|
-----------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I denna v<EFBFBD>gledning har vi f<EFBFBD>rs<EFBFBD>kt inkludera precis s<EFBFBD> mycket
|
|
|
|
|
information att du kan b<EFBFBD>rja anv<EFBFBD>nda Emacs. Det finns s<EFBFBD> m<EFBFBD>nga
|
|
|
|
|
m<EFBFBD>jligheter i Emacs att det skulle vara om<EFBFBD>jligt att f<EFBFBD>rklara alla
|
|
|
|
|
h<EFBFBD>r. Men du VILL s<EFBFBD>kert l<EFBFBD>ra dig mer om Emacs eftersom den har m<EFBFBD>nga
|
|
|
|
|
goda egenskaper. Emacs tillhandah<EFBFBD>ller kommandon f<EFBFBD>r att l<EFBFBD>sa all
|
|
|
|
|
dokumentation. Dessa hj<EFBFBD>lpkommandon startas med teckenkombinationen
|
|
|
|
|
C-h.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att anv<EFBFBD>nda hj<EFBFBD>lpen skriver du C-h f<EFBFBD>ljt av ett tecken f<EFBFBD>r den
|
|
|
|
|
hj<EFBFBD>lp du beh<EFBFBD>ver. Om du verkligen <EFBFBD>r helt villr<EFBFBD>dig kan du trycka C-h
|
|
|
|
|
? f<EFBFBD>r att Emacs skall visa vilken hj<EFBFBD>lp som finns tillg<EFBFBD>nglig. Om du
|
|
|
|
|
har skrivit C-h och best<EFBFBD>mmer dig f<EFBFBD>r att du inte beh<EFBFBD>ver ha n<EFBFBD>gon
|
|
|
|
|
hj<EFBFBD>lp kan du trycka C-g f<EFBFBD>r att avbryta.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
(P<EFBFBD> vissa platser <EFBFBD>r C-h omkonfigurerad. Det <EFBFBD>r normalt ingen bra ide<EFBFBD>,
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
s<EFBFBD> du kan p<EFBFBD> goda grunder klaga hos systemadministrat<EFBFBD>ren. Under
|
|
|
|
|
tiden, om C-h inte visar ett hj<EFBFBD>lpmeddelande l<EFBFBD>ngst ner p<EFBFBD> sk<EFBFBD>rmen,
|
|
|
|
|
kan du i st<EFBFBD>llet f<EFBFBD>rs<EFBFBD>ka med funktionstangenten F1 eller M-x
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
help<Return>.)
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den mest grundl<EFBFBD>ggande hj<EFBFBD>lp-funktionen <EFBFBD>r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
|
|
|
|
|
och en knappsekvens. Emacs ger d<EFBFBD> en beskrivning av kommandot.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-h c C-p.
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Meddelandet skall d<EFBFBD> bli n<EFBFBD>got i stil med:
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-p runs the command previous-line
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv<EFBFBD>nds huvudsakligen f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
|
|
|
|
|
beskrivande namn kan de ocks<EFBFBD> fungera som en enkel dokumentation,
|
|
|
|
|
tillr<EFBFBD>ckligt f<EFBFBD>r att p<EFBFBD>minna dig om kommandon du redan l<EFBFBD>rt dig.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Flerteckenskommandon, s<EFBFBD> som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
|
|
|
|
|
eller ALT tangenten) <ESC> v, <EFBFBD>r ocks<EFBFBD> till<EFBFBD>tna efter C-h c.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F<EFBFBD>r att f<EFBFBD> mer information om ett kommando kan du anv<EFBFBD>nda C-h k
|
|
|
|
|
ist<EFBFBD>llet f<EFBFBD>r C-h c.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-h k C-p.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>nster. F<EFBFBD>r att avsluta hj<EFBFBD>lpf<EFBFBD>nstret kan du trycka C-x 1. Du beh<EFBFBD>ver
|
|
|
|
|
inte g<EFBFBD>ra det omedelbart. Du kan editera med hj<EFBFBD>lptexten som st<EFBFBD>d f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
att f<EFBFBD>rst senare ta bort f<EFBFBD>nstret med C-x 1.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H<EFBFBD>r <EFBFBD>r fler varianter p<EFBFBD> C-h:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
|
|
|
|
|
Detta ger den information Emacs har om funktionen
|
|
|
|
|
som implementerar kommandot C-p.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f<EFBFBD>r de variabler
|
|
|
|
|
som du kan <EFBFBD>ndra v<EFBFBD>rde p<EFBFBD> f<EFBFBD>r att anpassa Emacs beteende. Du m<EFBFBD>ste
|
|
|
|
|
ange namnet p<EFBFBD> variabeln n<EFBFBD>r Emacs fr<EFBFBD>gar efter den.
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
C-h a Kommando-aprop<EFBFBD> (Command Apropos). Skriv in ett
|
|
|
|
|
nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
|
|
|
|
|
inneh<EFBFBD>ller det nyckelordet. Alla dessa
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
kommandon kan aktiveras med META-x. F<EFBFBD>r n<EFBFBD>gra
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
kommandon listas ocks<EFBFBD> de kombinationer best<EFBFBD>ende av
|
|
|
|
|
en eller tv<EFBFBD> tecken som k<EFBFBD>r det kommandot.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Skriv C-h a file<Return>.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta visar i ett annat f<EFBFBD>nster en lista <EFBFBD>ver alla M-x kommandon d<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
"file" f<EFBFBD>rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
|
|
|
|
|
C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Tryck C-M-v f<EFBFBD>r att rulla texten i hj<EFBFBD>lpf<EFBFBD>nstret. G<EFBFBD>r det n<EFBFBD>gra
|
|
|
|
|
g<EFBFBD>nger.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>> Type C-x 1 f<EFBFBD>r att ta bort hj<EFBFBD>lpf<EFBFBD>nstret.
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
C-h i L<EFBFBD>s direktmanualen (alias Info). Detta kommando
|
|
|
|
|
placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
|
|
|
|
|
d<EFBFBD>r du kan l<EFBFBD>sa direkthj<EFBFBD>lpen f<EFBFBD>r de paket som <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
installerade i ditt system. Sl<EFBFBD> m emacs <Return> f<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
att l<EFBFBD>sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p<EFBFBD> en
|
|
|
|
|
guidad tur <EFBFBD>ver Infol<EFBFBD>gets (Info-mode) m<EFBFBD>jligheter.
|
|
|
|
|
N<EFBFBD>r du v<EFBFBD>l har tagit dig igenom den h<EFBFBD>r
|
|
|
|
|
anv<EFBFBD>ndarhandledningen s<EFBFBD> <EFBFBD>r det direktmanualen som <EFBFBD>r
|
|
|
|
|
din huvudsakliga k<EFBFBD>lla till dokumentation.
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* TILL SIST
|
|
|
|
|
-----------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T<EFBFBD>nk p<EFBFBD> att anv<EFBFBD>nda C-x C-c f<EFBFBD>r att avsluta Emacs permanent. F<EFBFBD>r att
|
|
|
|
|
tillf<EFBFBD>lligt g<EFBFBD> till ett skal, s<EFBFBD> att du senare kan komma tillbaka
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
igen, anv<EFBFBD>nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Denna v<EFBFBD>gledningen <EFBFBD>r avsedd f<EFBFBD>r nya anv<EFBFBD>ndare, om det <EFBFBD>r n<EFBFBD>got som <EFBFBD>r
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj<EFBFBD>lv -- Skicka
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
ett mail och klaga!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
* MER FUNKTIONER
|
|
|
|
|
----------------
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan l<EFBFBD>ra dig mer om Emacs genom att l<EFBFBD>sa dess manual, antingen i
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
bokform eller on-line i Info (anv<EFBFBD>nd Hj<EFBFBD>lp-menyn eller skriv F10 h r).
|
2005-04-03 21:40:07 +00:00
|
|
|
|
Tv<EFBFBD> finesser som du kan komma att gilla speciellt <EFBFBD>r komplettering
|
|
|
|
|
(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som f<EFBFBD>renklar
|
|
|
|
|
filhantering.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Komplettering <EFBFBD>r ett s<EFBFBD>tt att undvika on<EFBFBD>diga tangenttryckningar. Till
|
|
|
|
|
exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
|
|
|
|
|
C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet s<EFBFBD>
|
|
|
|
|
l<EFBFBD>ngt den kan r<EFBFBD>kna ut det fr<EFBFBD>n det du redan skrivit. Komplettering
|
|
|
|
|
finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dired g<EFBFBD>r det m<EFBFBD>jligt att lista filer i en katalog (och <EFBFBD>ven dess
|
|
|
|
|
subkataloger), flytta runt i listan, bes<EFBFBD>ka, byta namn, ta bort och
|
|
|
|
|
operera p<EFBFBD> olika s<EFBFBD>tt p<EFBFBD> filerna. Dired finns beskrivet i Info i
|
|
|
|
|
Emacs-manualen i noden "Dired".
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Manualen beskriver <EFBFBD>ven m<EFBFBD>nga andra Emacs funktioner.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
* KOPIERING
|
|
|
|
|
-----------
|
|
|
|
|
|
2002-02-18 08:03:48 +00:00
|
|
|
|
Denna v<EFBFBD>gledning h<EFBFBD>rstammar fr<EFBFBD>n en hel rad Emacs-v<EFBFBD>gledningar och den
|
|
|
|
|
f<EFBFBD>rsta skrevs av Stuart Cracraft f<EFBFBD>r den ursprungliga Emacs. Mats
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
Lidell <EFBFBD>versatte den till Svenska.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
|
|
|
|
comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
|
|
|
|
|
2005-08-24 11:32:07 +00:00
|
|
|
|
Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004,
|
|
|
|
|
2005 Free Software Foundation, Inc.
|
2002-02-01 17:59:36 +00:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
|
|
|
|
of this document as received, in any medium, provided that the
|
|
|
|
|
copyright notice and permission notice are preserved,
|
|
|
|
|
and that the distributor grants the recipient permission
|
|
|
|
|
for further redistribution as permitted by this notice.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Permission is granted to distribute modified versions
|
|
|
|
|
of this document, or of portions of it,
|
|
|
|
|
under the above conditions, provided also that they
|
|
|
|
|
carry prominent notices stating who last altered them.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
|
|
|
|
|
same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
|
|
|
|
|
GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
|
|
|
|
|
("ownership") by using, writing, and sharing free software!
|
2003-09-01 15:45:59 +00:00
|
|
|
|
|
2004-04-17 23:11:22 +00:00
|
|
|
|
;;; Local Variables:
|
|
|
|
|
;;; coding: latin-1
|
|
|
|
|
;;; sentence-end-double-space: nil
|
|
|
|
|
;;; End:
|
|
|
|
|
|
2003-09-01 15:45:59 +00:00
|
|
|
|
;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b
|